Lillsis Garden - min dröm blir verklighet!

När vi flyttade hit till Nyvång i januari 2016 fick vi en liiten plätt gräsmatta. Genast satte jag upp pallkragar för odling på mer eller mindre hela gräsmattan. Det blev lite si och så med odlingen det året. Vi fick lite grönsaker som var supergoda och planen var att vinterså morötter och palsternacka. Men så fick vi veta att vi skulle få fiber så vi plockade bort alla pallkragar och tog bort odlingen helt. Jag ville ju inte så en massa vintersådder och så skulle allt rivas bort för att dom skulle dra in en kabel till huset. Men inget fiber kom. Var lite osäker på hur jag skulle göra men la odlingen på hyllan lite.
 
Förra våren en koloniförening ca 800 meter hemifrån. Efter en jäkla massa letande kom vi äntligen i kontakt med en av styrelsen så vi fick komma dit och titta. Hittade en lott som såg perfekt ut! Ängligen kunde jag uppfylla en stor dröm jag hade! Lillsis Garden skulle ÄNTLIGEN komma till liv!!! Jösses vilket jobb det blev att få bort det midjehöga gräset! När vi väl klippt ner det märkte jag att ytan var helt gropig så att försöka klippa gräset med gräsklippare blev ett helt äventyr. Men tänkte jag att det är ju struntsamma för här ska det upp mängder med pallkragar och odlingstunnlar och fruktträd och bärbuskar!
Tyvärr hände massor med grejer sammtidigt. Jag blev långtidssjukskriven (är fortfarande sjukskriven i skrivande stund) och efter en massa turer fram och tillbaka mellan olika läkare och psykriatriker ( ja vad dom nu heter) så fick jag äntligen min diagnos i december 2017. Bipolär sjukdom. I januari började jag så en massa och till slut hade jag mängder med plantor av olika slag. Här skulle det fixas så jag skulle ha mängder med grönsaksplantor att sätta ut på kolonin! Ja som många odlare vet är det så lätt att så massor av samma sorter för man glömmer så jäkla lätt att dom där små fröna blir stora plantor som behöver planteras om olika många gånger innan dom kan planteras ut och VIPS har man en hel djungel hemma. 
 
I våras kändes det väldigt tråkigt att ens gå till kolonilotten, än mindre att försöka på egen hand ta hand om ca 380 kvm yta att fixa till. Fick samma veva veta att jag även hade utmattningssyndrom. Och givetvis händer det mycket på en gång i övriga livet. På kolonin var gräset var högt igen, groparna värre, jag upptäckte att där var massor med sork, vissa medlemmar i styrelsen gjorde mig fruktansvärt obekväm.Plus att alla andra lotter var så jäkla fina! Så jag valde att säga upp lotten. Och tänkte skita i att odla över huvudtaget. Mängder av plantor hade slängts för jag hade helt enkelt alldeles för många och hade gjort min odlingsyta så dum så jag missade massor av plantor som stod inträngda längst in mot väggen och suget hade försvunnit lite igen. Så jag tog hem alla pallkragar som jag köpt på mig året innan och sålde de flesta. Men så hade jag några kragar kvar plus några säckar jord och suget efter att odla kom tillbaka. Så jag satte upp de få kragar jag hade kvar och slängde helt enkelt ut de få plantor jag hade kvar inne (och som mot alla odds hade överlevt). Så där börjar denna bloggen!
 
Hoppas ni hänger med på denna spännande och bitvis knaggliga resa! 
 

Kommentera inlägget här :