Nu flyttar plantorna ut

I går kväll satt jag och tittade igenom mitt instagramflöde som jag brukar och då hade Sara Bäckmo som har Skillnadens trädgård gjort en livesändning som jag missat. Hon visar iallafall att hon hade satt ut sina paprikaplantor för de var helt enkelt för stora att ha kvar inne. Så hon hade ställt ut dem i sitt tunnelväxthus och lagt en yllefilt över dem på natten. Då tänkte jag att kan hon som bor i zon 3 så kan jag som bor i zon 1!  Vi ska inte ha under 3 plusgrader på natten 10 dygn framöver men jag lägger dubbel fiberduk inne i drivbänken och en filt över den så ska det funka minst lika bra.  Fast jag har ju inget tunnelväxthus 🤔😂 Men som Sara säger: Våga testa! Jag avhärdar dem inte heller för de har stått i ett söderfönster i full sol från det att solen går upp tills ungefär 16. Jag avhärdar bara plantor som jag vet eller tror är känsligare för hastiga temperaturskillnader. Och det har funkat bra än så länge. Jag är lat helt enkelt. Det funkar i en dag eller två sen orkar jag inte flytta runt alla krukor som ändå håller på att blåsa iväg för en när dom ska in eller ut. Jag stället dem i den hörnan av trädgården som har skugga längst och så lägger jag fiberduk över. På dagen bränner inte solen plantorna och på natten fryser de inte sönder (förhoppningsvis).

 Här står mina paprikaplantor, den enda aubergine plantan och en Aztek och Tiny Tim tomat. Nu får de bo här tills de ska få komma till sina slutgiltiga planteringar.
 
Även mina frösådda smultron fick flytta ut idag. Egentligen var det tänkt att de skulle bo med de andra smultronen men det fanns bara plats på svåråtkomliga ställen så de fick bo hos rabarbern i stället.
 
 

Här hinner de etablera sig innan rabarbern blir för stor. Den stackarn är frösådd för två år sen men har aldrig fått en chans att etablera sig ordentligt på sin plats innan den blivit uppgrävd och sen bara i slängd igen. Och nu i vinter har den och den andra plantan legat på bar backe eftersom jag glömde bort dem när jag skulle fundera ut var de skulle få bo nånstans.

 

 

Att vattna med sitt kiss när man äter mediciner

En fråga som ofta dyker upp när man pratar om att vattna med sitt kiss och man äter mediciner är om det är ofarligt eller om grönsakerna tar upp eventuella rester från medicinerna. Här är svaret. Så det är bara att fortsätta gödselvattna med kissvatten!

 

"Fråga:

En fråga inför ”urinvattnings-säsongen”: Hur restriktiv, om alls, ska man vara med att urinvattna när man måste äta olika mediciner?/Anna Nordenfelt

Svar:

Att vattna med utspädd urin – det som kolonisterna brukar kalla guldvatten (1 del urin och 9 delar vatten) är helt ofarligt för växterna. Och grönsaker som vattnas på det här viset är inte heller farliga att äta. Jag lät frågan gå vidare till Håkan Jönsson, som är professor i kretsloppsteknik vid SLU. Han har hittills inte hört talas om att mediciner i urin skulle påverka plantornas tillväxt, så det behöver du inte vara orolig för. Själv gödslar han alla sina grönsaker och bärbuskar med familjens urin, även när de medicinerar. Så här förklarar han:

”De allra flesta mediciner som kommer ut i urinen bryts ner snabbt, ofta inom någon vecka i jorden. Jag känner bara till ett enda läkemedel som är svårnedbrytbart och som i försök med 10 gånger normal halt har visat sig kunna tas upp i växter – och det är karbamazepin, ett anti-epileptiskt läkemedel. Vid uringödsling med normal halt av detta medel såg man att det fanns i växten men bara precis vid detektionsgränsen, det vill säga bara så pass att man kunde bestämma halten.

Med tanke på att man i konventionellt odlade grönsaker och frukter ofta kan hitta och haltbestämma flera olika bekämpningsmedel, samt att man i Stockholms dricksvatten har uppmätt 12 av 83 undersökta läkemedel, tycker jag man kan vara helt lugn vad gäller eventuella och ännu inte konstaterade läkemedel i grönsaker som gödslas med urin.

Väldigt många läkemedel består fortfarande också av ämnen som extraheras ur naturen och som lätt kan brytas ned. Ett vanligt ämne i mediciner är magnesium – som också sprids i jordbruket i mycket stora mängder som gödsel. Så du behöver inte vara orolig. Ditt vatten är lika gyllene som andra guldvatten.”

Om bloggen
SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren."

http://blog.svd.se/tradgard/2014/04/18/guldvatten-och-mediciner/

Purjolök i massor!

Idag äntligen fick jag tummarna ur och satte ut min frösådda purjolök. Sorten heter "Musselburgh" och är en kulturarvssort som tål vårt klimat och är en höstpurjolök. I somras satte jag ut några små strå som endast tog sig så de liknade gräslök. Av ren lathet så fick de vara kvar och sen blev jag nyfiken på om de skulle börja växa nu i vår i stället. Jodå! Nu så har dom börjat växa igen! Dom har stått utan något som helst skydd och jag trodde faktiskt att de skulle frysa sönder de få nätter och dagar vi haft minusgrader. 
 
Det ser ut som en liten grästuva. Jag har klippt ner dessa säkert fyra gånger från det att de blev ca 10 cm höga. När man klipper ner purjolök som man sått så blir de kraftigare plantor i slutändan. Och det man klippt av äter man upp! Lägg det på en smörgås eller i en sallad. Supergott!
 
Om man vill låta sin purjolök stå kvar ute på vintern ska man tänka på att ta en vintersort. De är lite grövre i bladen än de späda sommarpurjolöken. Givetvis kan man skörda vintersorterna på sommaren med om man vill det.
 
Så fina lökarna är! De är gödselvattnade regelbundet från det att de tittat upp och blivit ca 2-3 cm höga.
 
Jag gör så att jag skördar, hackar ner och fryser in i lagom portioner som jag vet går åt per tillfälle. Vill bara varna lite för hur starkt färsk purjolök kan vara! Första gången jag skördade purjolök så tänkte jag att jag sköljer dem och hackar ner dem. Nemas problemas. Jag hann inte långt i hackprocessen innan tårarna sprutade och snoret rann. Det var värre än att hacka gul lök! Jag var van vid köpepurjolök så det blev en stor chock! Och då började jag undra över hur länge purjon vi köper varit ovanför jord innan någon köper den. 
Nu är det första gången på två år som jag får egen purjolök. Förrförra året odlade jag inget för då satt vi och väntade på att få fiber och eftersom jag inte visste var den skulle dras någonstans så ville jag inte så en massa grönsaker som jag sen hade fått dra upp för att en fiberkabel skulle ner i marken just där. Och förra året så var det för varmt helt enkelt. Men i år ska det bli massor av purjolök minsann!
 
Här under står purjon tillsammans med en vit lök s heter "Snowball" och en gul lök "Stuttgarter Reisen"