Så sparris

I flera år har jag velat ha sparris i mina odlingar, inte för att jag själv åt sparris utan för att så många andra i familjen äter den och känslan över att få lämna över något jag själv odlat är magisk! Men av någon anledning fick jag för mig att sparris är så jäkla svårt att odla?! Jag vet inte varför men har min hjärna fått för sig att felkoppla så tar det ett tag innan allt faller på plats. Idag älskar jag färsk sparris och motivationen till att odla egen sparris ökade därmed lavinartat. Och det bästa med att så sparris från frö är att jag har ett år på mig att faktiskt bestämma var de ska stå, eller som i detta fallet, jag har ett år på mig sen MÅSTE kolonilotten vara så pass klar att jag kan sätta ut plantorna. Jag har redan en plan för dem.
 
Så den 8 februari kom fröerna i jord efter att ha legat i vatten i två dygn. Vad jag förstått behöver de inte ligga i vatten utan gror lika bra men jag vågade inte chansa med dessa första fröer jag sår. 
Här har de legat i vatten i 2 dygn. Påminner om stora snigelägg fast de är svarta och hårda. Men hala! Jag gillar att de är så stora för de är lätta att hålla reda på om man tappar dem. Japp jag tappade ett frö men tack vare att de är stora och de låter en del när de ramlar på golvet (om man inte har matta då alltså) så kan men nåt så när lokalisera dem när de rymmer.
 
Man kan välja här om man vill bredså sparrisen i ett tråg eller om man planterar dem i ett tråg med många celler, det får inte vara för stora krukor är man sår något där det bara är ett frö i varje kruka. Eftersom jag vill göra det lätt för mig så valde jag ett tråg med 77 celler (stod i påsen att det skulle vara ca 74 frö). Där var 69 eller 70 frö i min påse, vet inte om jag råkade lägga två frö i en cell men det märker jag när just den eller de fröer som är i den cellen känner för att dyka upp.
 
När jag fyller på så här stora tråg så öser jag på jord i högar och sveper en ut den så varje cell blir fylld. Sen bankar jag hela tråget i bordet några gånger och ser då lätt vilka celler som behöver mer jord. Man kan upprepa denna procedur tills man är nöjd. Sen tar jag ett likadant tråg och ställer ovanpå och pressar till. Inte superhårt men så att luftfickor trycks ut. 
 
 Jag gjorde ett ca 1 cm djupt hål i varje cell och där i plutta jag ner ett sparrisfrö. Finns säkert snabbare sätt att så så många frö men jag är så petig ibland när det kommer till ett frö per cell/kruka att dom måste vara i mitten. Jag skojar inte om jag säger att jag kan lägga mer tid på att fixa nåt att göra det perfekta hålet med till ett frö än själva sådden. 
 
När sådden är klar ska den stå varmt och med plast över. Eftersom jag och plastfolie sällan kommer överens så tog jag två tre liters påsar och klippte och klistrade. Jag vet inte varför jag alltid ska göra allt så komplicerat men det är jag i ett nötskal.
 
Inplastad och fin står sparrisen nu under växtbelysning i köket. Nu kommer den eviga väntan som alla odlare känner igen. 20-40 dagar innan det ska gro. Men det vet ni ju att klart jag kommer springa där femtioelva  gånger om dagen och glo!
 
Så därför blev jag sjukt förvånad när jag såg att där fanns några sparrisar som kommit upp över 1 cm igår!!!!!! 7 dagar efter sådd!!! 16 små plantor olika långt uppe hade kommit upp i går kväll när jag kollade. Ja de och blomflugor så det blev till att vattna ut nemablom och strö ut klisterremsor som jag klippt till så de kan ligga mellan plantorna. Jag är inte så orolig över dem eftersom de än så länge är rätt få. Många har redan fastnat på de klisterlappar jag lagt ut och som inte fastnat på Frasse - han vill gärna kissa i en av brickorna jag har är uppe och i den ligger en stor gul klisterlapp. Eller där låg en tills han satte sig och kissade. Vips fick han en snygg gul accessoar som vägrade släppa taget om hans päls. Två gånger. Inte lätt att vara en liten kattkille med mycket attityd.
 
Men i morse möttes jag av detta!
Jag lovar att denna sparris har växt under tiden jag plockat fram datan och skrivit detta blogginlägget!
Igår var där 16 små plantor, idag är där 23! Eller var iallafall när jag räknade dem i morse. Man ser även klisterremsor jag klippt i minder bitar och lagt ut mellan cellerna. De har redan gjort sitt jobb och tre flugor har fastnat redan. Så nu vet ni var ni har mig nångstans. Fastklistrad i köket hos sparrisen och ser den  växa. Ja jag kommer bo i köket ändå för denna veckan ha vi huset fullt av högljudda stökiga tonåringar och soffan här nere är tagen av en av dem. And I love it!!! 
 
 

Kommentarer :

#1: Anita

Kul med sparris, aldrig odlat det :D

Svar: Jag har redan bestämt mig för att odla fler sorter och då har dessa bara precis tittat upp. Har du funderingar på att odla sparris själv?
Marina Harbeck

skriven

Kommentera inlägget här :